BeRöMDa MäNS SyN På KViNNoR… del 13

 

Med hjälp av bland annat Shed Light har jag skrapat ihop några till, några faktiskt högaktuella. Kvinnohatet hör nämligen inte bara ”förritiden” till, utan är en i högsta grad modern företeelse.

 

Advokat Leif Silbersky (1974):

 

 

 

 

 

 

”Det sägs ju att ett kriterium på en gentleman är att han alltid respekterar vad en annan säger. Ett ja är ett absolut ja och ett nej är ett absolut nej. Men i sexualavseende är den normalt funtade mannen ingen gentleman. Han accepterar inte ett nej – och de flesta flickor vill heller inte att han gör det. Om han omedelbart lydde ett nej – hur många samlag skulle det då bli i Sverige? Sannerligen inte många och det skulle vara till stor missräkning för båda parter.”

Läser också på Wikipedia att det var herr Leif som såg till att porren blev laglig i Sverige.

Han är ju inte direkt ensam om den här kvinnosynen inom rättsväsendet heller – oh, nej. Nån som trodde det? Läs om den här ”gentlemannens” åsikter:

 

Kammaråklagare Rolf Hillegren:

 

 

 

 

”När man säger våldtäkt tänker man mest på riktigt ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust idag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse.”

”Man brukar säga att ett nej är ett nej och det kan jag ju i och för sig hålla med om. Det är naturligtvis ett allvarligt brott mot en gentlemannaregel att inte acceptera det. Men det är inte värt två års fängelse.”

”Att inte ha samlag mot någons vilja är en utmärkt umgängesregel som dock passar bättre i etikettböcker än i lagböcker.”

 

Och sedan tillägger han, förmodligen alldeles sant också:

”Jag vågar påstå att min syn på våldtäktsbrottet inte nämnvärt skiljer sig från mina kollegors. I så fall skulle jag inte yttra mig.”

 

För så här resonerar de nämligen, rättsskiparna i våra domstolar:

”Även om det kan vara svårt att förstå hur någon frivilligt vill vara med på sådana aktiviteter som (kvinnan) var i lägenheten, kan detta beteende från pojkarnas synpunkt inte anses vara så onaturligt, att åklagaren styrkt sitt påstående att de skulle ha utnyttjat (kvinnans) tillstånd.”

 

Se nu till att ni inte blir våldtagna, flickor!

 

Och nu går vi vidare till charmtrollet Medborgare X:

 

 

 

 

 

 

 

”För visst är det så att inte enbart en våldtagen feminist är en bra feminist. En mördad feminist är en ännu bättre feminist. Varför inte börja med Andrea Edwards själv. Henne kan man hitta på följande adress: …”

 

Det verkar lite riskabelt att propsa på jämlikhet också. För då kan det gå som det gick sommaren 2010…

 

Anders Behring Breivik:

 

 

 

 

 

 

 

”Den europeiska civilisationens öde vilar ytterst på de europeiska männens handfasta motstånd mot den politiska korrekta feminismen.”

 

Var är de vettiga männen? Och vad har de tänkt att göra åt saken?

 

22 reaktioner till “BeRöMDa MäNS SyN På KViNNoR… del 13

  1. Ursäkta Calle, men det var väl en jävla dum fråga? Skulle jag ta ansvar för Breivik för att jag är man? Eller för en skithög och fegis som ”Medborgare X”?

    Gilla

    1. Ingen dum fråga alls.
      Du behöver inte ta ansvar för deras handlingar.
      Däremot finns det ingen anledning att vara tyst och tro att allt ordnar sig ändå. Det handlar om strukturer och grundvärderingar som vi antingen bekämpar eller tyst går med på – till en liten del eller till en stor del. Vilka värderingar sprider vi omkring oss? Vilka värderingar överför vi till våra barn? Vilka värderingar överför män till sina söner?
      Allt börjar med oss själva.

      Gilla

      1. Självklart börjar det hos och med oss själv, och hur vi hanterar medellarna i våra familjer, kollegerna på jobbet, vännerna och bekantingarna osv, osv, osv. Jag respekterar min kvinna som den jämlike hon är, applåderar när hon får högre lön än jag, lär både son och dotter att uppföra sig mot folk oavsett kön – och att inte själva gå med på några dumheter oavsett förevändningar. Jag pekar på strukturer och lär dem att vara uppmärksamma på dem, och försöker aktivt undvika att fortsätta i gamla hjulspår. Och så tar jag en och annan debatt med nehandertalare av båda könen.

        Kort sagt tar mitt självklara ansvar.

        Men jag TAR illa upp när man försöker pådyvla mig gemenskap med kriminella, idioter, sadister och korkskallar, oavsett vad de råkar ha mellan benen.

        Gilla

        1. Men då kan det ju vara så att du tillhör de vettiga männen? Som tyvärr hörs och syns alldeles för lite.

          Och du behöver inte alls ta illa upp över vad jag skriver, jag pådyvlar inte dig (eller någon annan) någon gemenskap med dessa nämnda puckon, jag undrade bara var de vettiga männen är och vad de hade tänkt att göra åt saken!?

          Sen är jag tyvärr övertygad om att det är väldigt få män som egentligen fattar vad det handlar om. Jag kan inte ens fylla upp ena handens fingrar med exempel på sådana män. Därav min tvivlande framtoning.

          Gilla

          1. Då ska jag slänga in en pinne i brasan från mitt håll: jag tror att det är mödrarna som har det största ansvaret för huruvida deras söner blir jämställda eller ej – genom sin roll som förebild (”min mamma är chef, vad är det för konstigt med det?”), genom att inte tillåta några mansgriserier från sina egna barn och genom hur de tacklar bristen på jämställdhet i samhället.

            Att deras pappa är en bra människa är en bra start, men det är mammas agerande som gör den stora skillnaden.

            Gilla

  2. Så smög det fran vad smyg egentligen menade… för att visst kan män ta ansvar för dessa galningar, vi kvinnor gör ju det.
    Och dessutom konsekvenserna. Hela tiden.

    ”…kom nu grabben, nu går vi och kollar på fotboll, så får mamma diska….”

    Gilla

    1. Visst. Och när grabben vuxit upp och tycker att det är helt i sin ordning att låta flickvännen/frun sköta markservicen, då ska det vara för att hans mammas inte tog sitt ansvar? Jo, tjena.
      Det är i alla fall ganska konsekvent att vara kvinna – allt är vårt ansvar och allt är vårt fel!

      Och jag kan konstatera att de män som kanske eventuellt fattar galoppen fortfarande utan besvär ryms på ena handens fingrar…

      Gilla

    2. Calle: Apropå att argumentera med dem som inte vill förstå. Om mamma visar sina söner (genom att fixa hans tvätt, städa hans rum, köpa hans undanflykter) att det är OK att snacka jämställdhet och agera manschauvinist så är oddsen för att det också blir så förfärliga. Det är ju så mycket enklare att (som man) fortsätta i den dåliga traditionen.

      Shed Light: och du menar, på fullt allvar, att småmansgrisarna där hemma är jämförbara med Breivik?

      Gilla

      1. Det är fortfarande männens ansvar att ta ansvar för sina egna handlingar och se till att bryta mansgrisiga och mossiga normer. Om din fru städar din sons rum är det väl du som borde se till att han gör det själv? För det är väl självklart att en tar reda på sin egen skit – personlig service kallas det för – och att det är lika självklart att du som pappa och förälder visar att en gör det. Dumpa inte över det ansvaret på mamman. Eller någon annan. Latmask.
        Dessutom förstår jag kvinnor som tar hand om skitgörat hemma, för det är så helsikes tröttsamt att hela tiden argumentera över självklara saker med sin man. Och sticker kvinnorna ut hakan och börjar prata om dessa strukturer ute i offentligheten, då är de fritt villebråd.
        Så min fråga kvarstår – vad har du tänkt att göra åt saken? Business as usual eller kavla upp ärmarna och göra något åt saken?

        Gilla

        1. Det har jag ju svarat på, för två dagar sedan. Men okej, vi tar det igen:

          ”Jag respekterar min kvinna som den jämlike hon är, applåderar när hon får högre lön än jag, lär både son och dotter att uppföra sig mot folk oavsett kön – och att inte själva gå med på några dumheter oavsett förevändningar. Jag pekar på strukturer och lär dem att vara uppmärksamma på dem, och försöker aktivt undvika att fortsätta i gamla hjulspår. Och så tar jag en och annan debatt med nehandertalare av båda könen.

          Kort sagt tar mitt självklara ansvar.”

          Bra så?

          När det gäller mammorna handlar den kommentaren om den långa rad av mödrar som jag ser ta hand om sina söners skit och som tror att de därmed är ”snälla”, när allt de åstadkommer är att konservera gamla, dåliga strukturer.

          Gilla

          1. Jag tycker också att det är trist med mödrar som hjälper till att befästa patriarkala strukturer men det fråntar inte på något sätt männen deras ansvar att förändra detta!
            Trevlig helg, hörru!

            Gilla

  3. Gud vad trött jag blir på alla män som hävdar att de har ”lyckliga hemmafruar” därhemma och att de minsann behandlar sina kvinnor som jämlikar.

    Själv har jag en man hemma som både lagar all min mat, sköter kontakterna med min familj, sätter in mina papper fint i en pärm, tvättar mina kläder, tar hand om barnen medan jag bloggar och tränar fotboll samt jobbar och han är skitlycklig och medveten om att jag ser honom som en jämlike! Jag lovar, även om det kan uppfattas som att jag tolkar åt och talar i hans ställe;)

    Gilla

    1. Jag vill inte vara riktigt så pessimistisk. Men vissa förändringar tar väääldigt lång tid…
      (Typ några tusen år eller så…)

      Gilla

Lämna en kommentar