FLäNGT RuNT

 

I går till stad en längre bit bort där vi firade farbror Stens åttiofemårsdag i trevligt sällskap, ni vet sådana där människor som ringer till varandra

och vi vandrade runt i historiska miljöer där barnen sprang omkring med sinnena vidöppna och där vi hittade en ”Allt i Hemmet” från 1971

Allt i Hemmet 1971

 

 

 

 

 

 

 

 

där vårt fina kakel i köket fanns med

Upsala Ekeby kakel

 

 

 

 

 

 

 

 

och det tyckte vi var jätteroligt men jag tyckte att det var lite synd att de inte hade valt det längst upp till vänster i stället

och sen hittade vi världens gulligaste klotter på en toalett

finaste klottret

 

 

 

 

 

 

och sen åt vi god mat på restaurang vid vattnet och ingen fotograferade sin mat men Lillebror sprang omkring och charmade alla och fick armarna fulla med autografer

och sen åt vi glass i en väldigt liten lägenhet där en fick låtsas vara arg för att få igen toalettdörren och det var också roligt

och sen åkte vi hem med lycka i hela magen

som fanns kvar när jag vaknade i morse

*

I dag Köpte jag fin blockflöjt i trä på loppis innan vi hälsade på vänner där en del av oss skruvade och muttrade och vi andra underhöll med flöjtspel

och senare på eftermiddagen, som verkligen var efter middagen, åkte vi en bit åt andra hållet där vi lyssnade på musik

Bob Marley Memorial 2013

 

 

 

 

och barnen lekte med kompisar

och på vägen hem pratade Storebror om att han skulle vilja träffa någon som var som honom och jag förstod vad han menade – någon som förstår en – och vi pratade om att hur viktigt och skönt det är att få känna sig förstådd

för annars hänger en liksom i luften

och jag sa att jag verkligen hoppas att han träffar någon sådan snart

och sen tänkte jag att jag önskar alla människor att få ha vänner omkring sig som förstår dem

och så tänkte jag på alla vuxna som barnen träffat på sistone som hela tiden frågar vilket kön de är och skrattar när de gissar fel och jag försöker fråga vad det spelar för roll men de låtsas som om de inte hör

och då tänker jag att det är väl fan så mycket viktigare att de får känna sig förstådda än att folk ska veta vilket kön de har

och så blir jag lite deppig igen men bara en liten stund för

jag har fortfarande magen full med lycka

 

Annonser

2 thoughts on “FLäNGT RuNT

    1. Blir glad av att höra att jag inger hopp! Jodå, jag kämpar oförtrutet på i kampen för att mina barn ska få vara fria individer i ett samhälle.
      Läste nu kommentarerna inne hos dig och jag förstår verkligen din frustration. ”Mina barn får välja själva!” Pyttsan! Om föräldrarna har tagit reda på vilket kön fostret har så är barnen förstörda redan innan de har kommit ut ur livmodern.
      Håll ut och kämpa på – du har ju rätt!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s