SToReBRoR å JaG

Bara jag och Storebror hemma, de andra iväg på egna äventyr. Bara han och jag, så fint. Tid för prat och bara vara. Med en hjälpande hand satte han nytt tyg på sin stol. Imponerad över handens möjligheter och tillfredsställelse över att ha gjort något själv betraktade vi stolt resultatet:

Storebrors stol

 

 

 

 

 

 

Även tid för filosofiska samtal, med Storebror blir det alltid intressant. Han pratar om funderingar han haft, att om en kan föreställa sig något så har det antingen funnits, finns eller skulle kunna finnas. En svindlande men fullkomligt logisk tanke.

Om en kan föreställa sig att en kan flyga, då är det något som människor en gång har kunnat (det tror jag) och även om vi inte kan det nu (vad jag vet) så är det fullt möjligt att vi skulle kunna det i framtiden (är jag övertygad om).

En kan ju också tänka att det även kan handla om en själv, att det en inte kan föreställa sig själv göra är heller inte möjligt?

Hur viktigt är det inte då att vara representerad? Att få se någon som en själv i alla livets situationer och möjligheter? För om en alltid är förpassad till ett utanförskap, att aldrig få känna att någon som en själv finns och får finnas, finns en då?

Om en aldrig får möjligheten att känna att någon som jag tillhör den här världen?

Väl tillbaka i vardagen igen är det dags att ta fram strykbrädan, det ska övas i att stryka skjorta och göra pressveck på finbyxorna.

Handens kunskap är ovärderlig och att arbeta tillsammans är kärlek.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s