YoU aRe THe PRoBLeM HeRe

First Aid Kit levererar och briljerar!

[Verse 1]
I am so sick and tired of this world
All these women with their dreams shattered
From some man’s sweaty, desperate touch
God damn it, I’ve had enough
When did you come to think refusal was sexy?
Can’t you see the tears in her eyes?
How did you ever think you had the right to
Put your entitled hands up her thighs?

[Chorus]
You are the problem here
You are the problem here
No one made you do anything
You are the problem here
You are the problem here
No one made you do anything

[Post-Chorus]
And I
And I hope you fucking suffer

[Verse 2]
Do you really expect anyone to feel sorry
That you ruined your own life?
You did it when you thought you had the right to
Put your entitled hands up her thighs
And we don’t need to be diminished
To sisters or daughter or mothers
I am a human being, that is how you act to me

[Chorus]
You are the problem here
You are the problem here
No one made you do anything
That’s not how liquor works
You are the problem here
You are the problem here
No one made you do anything

[Post-Chorus]
And I
And I
And I
And I
And I
And I hope you fucking suffer

Nu STReJKaR Vi!

Åttonde mars på onsdag! Internationella kvinnodagen! I år med strejk! Det var väl på tiden! Nu knyter vi nävarna!

Kallelse till Internationell
Kvinnostrejk 8 mars 2017

Arbetet stannar och jorden skakar! Den 8 mars 2017 kommer världens kvinnor samlas tillsammans i ett gemensamt vrål genom en internationell kvinnostrejk. Det är en dag då vi organiserar oss och omsätter i praktik den värld vi vill leva i. Vi strejkar i hemmen och på gatorna, på arbetsplatserna och i skolorna. Vi strejkar tillsammans med vänner, grannar, arbetskamrater och medsystrar världen över.

Den 8:onde mars 2017 strejkar vi:

För ett samhälle utan förtryck och exploatering, där kvinnor och icke-binära behandlas med värdighet och respekt oavsett etnicitet, sexualitet, klass, funktionsvariation, ålder eller religion.

För aborträtt och för alla kvinnors rätt att bestämma och ha autonomi sina kroppar. Mot mäns våld och de repressiva lagförslag som införs just nu runt om i världen för att begränsa kvinnors rätt till abort. Moderskapet är inte vårt enda öde.

För alla kvinnors rätt till förlossningsvård av god kvalitet. För förlossningsvård nära våra hem! Att bosätta sig i glesbygd eller småstäder ska inte innebära en högre risk för gravida kvinnor. Sluta stäng ner våra sjukhus och förlossningsmottagningar!

Mot den svenska medias reproduktion av sexism där våra och våra döttrars kroppar framställs och erbjuds som en marknadsvara, vars främsta uppgift är att upprätthålla en struktur av maktrelationer som gynnar patriarkala och kapitalistiska intressen.

För att stoppa den nykoloniala kapitalistiska frammarsch som skapar och reproducerar ojämlika relationer mellan fattiga och rika länder där kvinnor, barn och naturen drabbas värst. Stoppa fruimport, Stoppa trafficking! Stoppa transnationella företags utsugning av kvinnors billiga arbetskraft och exploatering av jorden.

Vi strejkar mot den liberala ordningen som har suddat ut våra förmödrars kampminne och berövat vår existens från att vara politiska och sociala varelser.

För alla dem som faller offer för patriarkalt våld och mord. För dessa röster som våldsamt släcks i Sverige och runt om i världen. I Sverige dör mellan 15 och 20 kvinnor varje år. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att mellan 30 och 60 procent av kvinnor världen över någon gång utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av en partner.

Vi strejkar för alla de hbtq-personer som mördats i hatbrott, för att de fattas oss.

För att inte leva under rädsla över att bli våldtagna eller att våra döttrar våldtas.

Mot Sveriges samarbete med NATO, svensk krigsindustri och exporten av vapen till krigshärjade länder där kvinnors kroppar används som slagfält.

Mot patriarkalt våld och dess brutalitet, mot mediernas försök att skrämma oss och utmåla oss som offer. Tillsammans tar vi den sorgen som vi bär för att finna styrka i gemensam kamp. Vi strejkar mot ökad grymhet, för ett feministiskt samhälle!

Vi förkastar
Det patriarkala kapitalistiska systemet som förtrycker och exploaterar kvinnor samt tar död på mänskligheten och naturen.

Att nationalstaterna och marknaden exploaterar oss när de skuldsätter oss.

Vinstdrivande företag i välfärdssektorn som exploaterar och underbetalar kvinnor till förmån för egna ekonomiska vinster.

Det lönegap på 12,5 procent mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor i snitt arbetar gratis en timme om dagen, tjänar i snitt 4200 kronor mindre än en man i månaden och 50.400 kronor per år. Om kvinnors löner fortsätter höjas i denna långsamma takt innebär det att jämställda löner först kommer uppnås om 33 år och det accepterar vi inte!

Den institutionaliserade rasismen som gör att migrerande kvinnor tvingas arbeta under alltmer osäkra förhållanden.
Den 8:onde mars organiserar vi oss
Vi organiserar oss och använder strejken som verktyg för att vi inte accepterar den patriarkala ordningen i det svenska samhället och i världen. Vi ser att läget är akut! Högerpopulismen och fascismens framfart gynnar och förstärker denna världsordning som verkar repressivt och förtryckande på oss alla.

Den åttonde mars strejkar också alla vi som inte har den formella möjligheten att strejka; även om vi är arbetslösa, prekärt anställda, även om vi saknar papper. För att vi blir alla exploaterade.

Vi organiserar oss överallt: på våra arbetsplatser och i våra hem, i våra städer och i våra bostadsområden. Kraften i vår rörelse är de band som vi knyter mellan varandra. Strejken blir social och transnationell när den rör sig mellan arbetsplats och samhälle. Den är en feministisk mobilisering som för oss samman över gränser, alla vi som dagligen kämpar mot förtryck. Vi är del av ett globalt kvinnouppror.

Vi organiserar oss mot isolering i hemmen och mot de normer som påtvingar oss en kvinnoroll som genom den patriarkala familjemodellen förutsätter underordning. Mot de normer som förutsätter moderskap, mot de normer som förutsätter heterosexualitet.

Vi organiserar oss för att vi glömmer inte, för att vi älskar, för att vi drömmer och för att vi vågar kämpa för att skapa en värld utan patriarkat och förtryck.

Internationell kvinnostrejk

Den internationella feminismen verkar mot de neokonservativa krafter som växer och blir allt starkare. Vi verkar tillsammans över nationsgränser och bygger broar istället för murar. Vi är del av en global feministisk rörelse och strejken banar väg för en framtid bortom förtryck och exploatering.

Vi organiserar oss genom en global kvinnostrejk för att tillsammans visa att vi har fått nog.

Till medsystrar världen över:
Er kamp är vår kamp och våran kamp är eran!

Den 8:onde mars 2017 strejkar vi i förändringens, feminismens och framtidens namn. Vi strejkar tillsammans i ett systerskap utan gränser!

Feministisk aktionsgrupp för internationell kvinnostrejk 8 mars – Sverige.
Stockholm, februari 2017.

Facebookeventet: https://www.facebook.com/events/1315802741809373/?active_tab=about

Mer att läsa:

https://feministisktperspektiv.se/2017/03/03/internationell-8-mars-strejk-mot-kvinnofortrycket-i-varlden/

https://www.womensmarch.com/womensday

https://www.womenstrikeus.org/

http://parodemujeres.com/

Och här hemma i Norrköping finns det också en del att göra:

Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet bjuder in till demonstrationen under parollen ”Stå upp för aborträtten”. Tillsammans går vi i fackeltåg till Arbetets museum där vi avslutar med tal av

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson, Vänsterpartiet
Sofi Holmin Fridell, Feministiskt Initiativ Norrköping
Juta Kawalerowicz, talesperson polska vänsterpartiet Razem (på engelska)

Poetry slam av Zorba Asplund, poet och satiriker

Samling Hörsalsparken 17.00

Avgång 17.30 mot Arbetets museum

Mer info här: http://www.finorrkoping.se/8-mars-demonstration-for-abortratten/

och här: https://www.facebook.com/events/1815987115333829/

En kan gå på bio: http://www.upplev.norrkoping.se/evenemang/internationella-kvinnodagen-pa-cnema/

En kan gå på föreläsningar: http://www.upplev.norrkoping.se/evenemang/kroppen-som-bild/ och http://www.upplev.norrkoping.se/evenemang/det-ar-val-typiskt-tjejer/

Titta in på Fair Trade-affären: http://www.upplev.norrkoping.se/evenemang/kvinnor-kan/

Eller varför inte gå på konsert: http://www.upplev.norrkoping.se/evenemang/angela-brown/

Till sist lite filmtips för den som vill stanna hemma i soffan, äta chips och dricka vin: http://tvdags.se/artikel/feministfilmfest-tvdags-listar-de-23-basta-kampfilmerna

Önskar er alla en fin dag med gemenskap och kamp!

åTTa MäN äGeR LiKa MyCKeT SoM HaLVa JoRDeNS BeFoLKNiNG

Läs det igen:

ÅTTA MÄN ÄGER LIKA MYCKET SOM HALVA JORDENS BEFOLKNING

2014 var siffran 85 personer. 2015 var det 80. 2016 ägde 62 personer lika mycket som jordens fattigaste hälft. Nu är siffran åtta personer.

Jag läser på Politism:

Varje år rapporterar välgörenhetsorganisationen Oxfam om förmögenhetskoncentrationen i världen, och eftersom vi lever i en värld där ojämlikheten mellan de allra rikaste alla vi andra blir allt värre så blir också siffrorna mer och mer chockartade.

Den stora förändringen från 62 personer till åtta handlar framför allt om att det nu finns mer data kring förmögenhetskoncentrationen att tillgå. Siffror som alltså visar att läget är ännu värre än man tidigare rapporterat.

Detta är i sanning en systemkollaps.

För ett system som leder till en så oerhörd koncentration av ägande hos så få individer är inte ett system som fungerar. Ett system där människor svälter och dör av hunger samtidigt som en mycket liten grupp superrika äger nästan allt är ett system som har kollapsat.

Ojämlikhet kan leda till revolutioner, krig och social oro. Det leder till konflikter, lidande och splittring. De enorma skillnaderna mellan de rikaste och de fattigare är inte heller något som önskas och efterfrågas. I nästan samtliga undersökningar som görs – i Sverige och internationellt – uttrycker människor i stället en vilja att se en väsentligt mer jämlik fördelning.

Förmögenhetskoncentration ses alltså inte som ett nödvändigt ont – utan som ett samhällsproblem politikerna måste angripa.

Så här skriver de på Oxfams hemsida:

Oxfams rapport ‘An economy for the 99 percent’, visar att gapet mellan rika och fattigare är större än vad som befarats. Den visar hur storföretag och de superrika förvärrar ojämlikhetskrisen genom att fly från skatter, driva ner löner och använda sin makt för att påverka politik. Rapporten efterfrågar en fundamental förändring i sättet vi hanterar våra ekonomier – så att de fungerar för alla och inte bara de rikaste.

Ny och bättre data över världens förmögenhetsdistribution – särskilt i Indien och Kina – visar att den fattigaste hälften av befolkningen har mindre tillgångar och mer skulder än vad som tidigare var känt. Hade denna data varit tillgänglig förra året hade det visat att nio miljardärer ägde lika mycket som halva jordens befolkning och inte 62 som Oxfam räknat ut med den data som fanns tillgänglig då.

–       Det är obscent att stor del av tillgångarna kontrolleras av så få när 1 av 10 människor lever på mindre än 2 dollar per dag. Ojämlikhet försvårar fattigdomsbekämpningen och skapar instabilitet, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam i Sverige.

Oxfams rapport visar att världens rikaste ökar sina förmögenheter i en så förbluffande snabb takt att världen kan se sin första dollarbiljonär om bara 25 år. För att sätta siffran i perspektiv – om en biljonär spenderar en miljon dollar varje dag tar det 2730 år innan pengarna är slut.

Rapporten visar också att många av världens superrika inte har tjänat sina pengar själva. Så många som hälften av världens dollarmiljardärer har fått sin förmögenhet på grund av arv eller genom priviligierade relationer med regeringar. 

Oxfams listar i rapporten ett antal felaktiga antaganden om ekonomin. Bland annat att marknaden alltid har rätt, att företag måste maximera vinst och att BNP är ett bra mått på framgång. Rapporten kommer också med en rad lösningar för hur man kan skapa en ekonomi för alla. Exempelvis menar Oxfam att företag behöver jobba för majoriteten och inte enbart för aktieägarna, extrem rikedom avskaffas och ett globalt samarbete om rättvis skatt startas. 

Oxfam ber också deltagarna på Davosmötet och alla världens miljardärer att fylla sin roll i att skapa en ekonomi för alla. Bland annat behöver de betala deras rättvisa andel av skatter och se till att de betalar en lön som går att leva på till anställda i företag de äger eller deläger. Ett brev till världens dollarmiljardärer finns för allmänheten att underteckna på: https://actions.oxfam.org

Ok. Vi har ju redan fattat att kapitalism inte fungerar. Är det inte hög tid att införa ett nytt ekonomiskt system? Och om kapitalisterna inte vill flytta på sig själva så får vi väl hjälpas åt att flytta på dem? Eller hur?!

 

FiNN FeM FeL

 

Man: – Jag vill inte bo ihop med dig för du ger mig ingenting längre.

Du. Ger. Mig. Ingenting. Längre.

Fast egentligen hittar jag bara ett fel, nämligen mäns verklighetsfrånvända uppfattning om vad ett förhållande egentligen går ut på. Eller som Gudrun Schyman så klockrent uttryckte det:

Kvinnor ger och män tar.

För att inte tala om Jämställd vardags inlägg idag: http://www.jamstalldvardag.se/2017/01/14/manipulation-skuld-och-martyrskap/

*suckar djupt*

 

 

ToMTeN äR eN MaMMa

Igår undrade Lillebror varför det inte står någon avsändare på julklapparna för han vill gärna veta vem de är ifrån.

Så jag sa som det var, att de allra flesta är från bara mig, att det är jag som har tänkt, köpt och slagit in dem. Att jag kunde ha skrivit att de var från mig men att jag inte ville skapa dålig stämning på julafton på grund av den uppenbara risken att hans pappa skulle bli sur då.

Och när jag tänker på hur jultomten framställs – som en godmodig, omtänksam och kärleksfull figur med koll på vad barnen önskar sig och behöver och som lägger ner så ofantligt mycket tid och möda på att det ska bli en så fin och glädjefull jul som det bara går för alla små – ja, då finns det bara en sak som skaver i den bilden och det är att tomten illustreras som en man. För jag har aldrig i mitt femtioettåriga liv hittills träffat på, eller hört talas om, en endaste man som har levt upp till den beskrivningen. Däremot alla mammor jag i mitt femtioettåriga liv har träffat på eller hört talas om.

Inte blir en heller gladare av att bildgoogla ”kvinnlig jultomte” och bara få upp bilder som typ den här:

images

eller den här:

imagess

eller för att inte tala om den här:

imagesc

Alltså. Det är en jävla sörja en klafsar omkring i. Det är som när en var liten och trampade fast stövlarna i leran om våren och fick springa hem i strumplästen. Fast typ hela tiden och utan en mamma som tålmodigt redde ut det hela.

Orka int.

 

NäR VeRKLiGHeTeN äNNu eN GåNG TRäNGeR SiG På MeD eN aLLTFöR SMäRTSaM TyDLiGHeT

Vi pratade om det över soppan i fredags, jagåJenny, som vanligt kanske jag ska tillägga, för det där med jämställdhet är en outsinlig källa till förtret i den här jävla världen. Jag blir bara mer och mer less och vet ni vad det värsta är? Jo, det är skammen över att jag blir arg och irriterad på barnen för sånt de gör och inte gör för att jag inte vill att de ska bli som sin pappa. Hur orättvist är inte det? Även om den största orättvisan är att deras pappa tycker att det är helt i sin ordning med orättvisa så länge den inte drabbar honom själv. Åh, jag pallar inte!

Sen kommer jag hem och läser Jämställd vardags inlägg om just det – LÄS! LÄS! LÄS! – och jag skrattade med en stor klump i halsen för hon sätter verkligen fingret på vad det handlar om och jag tar mig friheten att kopiera en del av inlägget här:

Sällan blir traditionella könsroller och ojämställda mönster så tydliga som just vid högtider.

Någon ”smart” snubbe kom på att kvinnor alltid ska vara så ”himla duktiga” och har på tok för mycket ”inre krav” och om de bara lärde sig tagga ner och säga nej så skulle problemet med julstressen vara ur världen. Hahahahahahahahahaha.

Tillåt mig presentera julen när kvinnor ”lärde sig” att säga nej:

För det är ju så här det är. Om kvinnor verkligen skulle börja säga nej så skulle mänskligheten vara utdöd på en generation, vad säger ni om det alla ni som så klämkäckt lägger ansvaret och skulden för ojämställdheten på kvinnorna själva, vill ni verkligen att vi ska börja säga nej? Seriöst? Vill ni det?

Det här har gnagt i mig hela helgen och vad ska en göra? Egentligen? För att säga nej är ju faktiskt inte ett alternativ om en ser krasst på saken.
 .
Så jag avslutar med en konkret fråga: Ska den som planerat, inhandlat och slagit in julklapparna i fina paket även denna jul låta den som inte gjort något av detta (inte den här julen heller) även denna gång få åka snålskjuts på någon annans omsorg genom att få stå med som avsändare på julklappsetiketten? Eller ska den som planerat, inhandlat och slagit in julklapparna i fina paket helt enkelt bara skriva sitt eget namn på etiketten och därmed skapa en ohemult dålig stämning i hemmet så här i välsignad juletid?
 .

oM KaPiTaLiSM, LuCioR oCH VeM TJäNaR På RaBaLDReT?

Jag hade väl tänkt att låta även den här stormen passera oomskrivet men jag har ändå funderat på det hela en smula och har inget annat att skriva om just idag, så… Jag tar det kort.

Scenario: Åhléns publicerar bild på Facebook föreställande en ickeeuropeisk och ickeflickig lucia. Rasisthatstorm blåser med orkanstyrka genom kommentarsfältet. Åhléns hyllas för sitt mod att ifrågasätta normer.

Men vänta nu. Vad var det som EGENTLIGEN hände? Eftersom Åhléns lever gott på vår konsumtionsvilja och är en del av en kapitalistisk struktur så tvivlar jag faktiskt starkt på att Åhléns av någon sorts feministisk kampvilja ville joina kampen för ett solidariskt samhälle och alla människors lika värde. I alla fall inte enbart. Jag hyser med andra ord inga som helst förväntningar på att en kapitalistisk verksamhet har någon sorts ambition att bedriva en människoälskande aktivitet utan att dollartecknen lyser i deras ögon.

Jag tror att Åhléns mycket väl visste vad de gjorde och att de räknade med att uppmärksamheten skulle innebära mer klirr i kassan. Jag tror inte att reaktionerna kom som en komplett överraskning och att det var anledningen till att de inte fick ändan ur vagnen och rensade bort hatkommentarerna förrän framåt kvällningen. Jag tvivlar i och för sig inte heller på att de valde att göra som de gjorde av en bra anledning. Men jag är övertygad om att ”normkritiken” i det här fallet gick hand i hand med ”tjäna pengar”.

Det är ju inget ovanligt att det blir så här. Världen svämmar över av företag som vill plocka billiga poänger med att framstå som HBTQ-vänliga, miljömedvetna, ekologiska och älskare av mångfald.

Mångfald rimmar på enfald.

Ja, jag är cynisk. Med all rätt. För hur många människor finns det egentligen där ute som faktiskt och genuint vill andra väl? Och när då pengar blir inblandade i historien, vart hamnar vi då? ”Vill ha” kommer alltid att locka mer än ”att vara”, i alla fall ett bra tag till som det ser ut nu.