LiVeT MeD eN NioåRiNG

 

Känns ibland totalt surrealistiskt och bisarrt.

Som till exempel den här dagen för inte allt för länge sedan

då Syster Yster ska gå till en kompis. Meningsskiljaktigheter omkring ytterkläder uppstår. Jag, den ömma modern, som med tiden lärt sig att det är helt meningslöst att diskutera med barn, förklarar:

– Jacka på = gå till kompis, ingen jacka = stanna hemma.

Syster Yster tippar över sanskanten. Med darrande underläpp och vild blick i ögonen skriker hon:

– Det är JÄTTEVARMT ute! Jag kommer att svettas IHJÄL! Jag svettas fast jag är INNE!

Eftersom logik inte biter på en nioåring i det tillståndet, retirerar jag till köket och matlagningen. Kvar ligger Syster Yster på golvet och vrålar:

– ALLA är jättedumma mot mig! Ni vill att jag ska svettas IHJÄL! Osv…

Lillebror, som skulle följa med, ger också upp och går därifrån med en lätt luttrad min.

Tio minuter senare dyker hon upp igen, som solen bakom ett åskmoln. Nu är hon redo och klar att gå till kompisen.

Efter en stund hörs följande konversation från hallen:

Lillebror (förvånat):  – Ska du ha JACKA på dig???

Syster Yster (kolossalt självklart):  – Det är klart, det är ju JÄTTEKALLT ute!

Den ömma modern viker sig av förträngt skratt ute i köket…

 

4 reaktioner till “LiVeT MeD eN NioåRiNG

  1. Underbart Ett litet leende spelar i mungipan och jag minns nog mest mig själv som liten. Åskmoln, ut och plocka blommor. tillbaka, solen skiner, inte bara på himlen utan även på en liten Inka. 🙂
    Pst.. har nu hittat både affäre och sån där marmiteburk. :-))
    Kram och ja träng dig på.
    Det är ok.

    Gilla

    1. Åh, Marmite! Har du köpt? Smakat? Har du sett att jag har ordnat en länk till Marmitehemsidan här till höger? Där finns det både en älska-Marmite-avdelning och en hata-Marmite-avdelning, så en har möjlighet att känna sig hemma vad man än tycker om innehållet i burken, snitsigt va?!
      Så du kommer ihåg hur du var när du var nio? Jag har förträngt det mesta, faktiskt. Förutom möjligtvis då en incident med en smörgås och en toapappersrulle som jag ständigt blir påmind om av min syster…
      Jag ska tränga mig på. Får gå ut lite löst bara, eftersom jag egentligen inte borde sitta framför datorn hela tiden, utan vara nyttig och packa och städa och flyttbestyra. Eller som nu då, då jag borde ta mig i kragen och förpassa mig i säng.
      Sköt om dig! Fortsätt blogga! Ät ordentligt! Pussa katterna! Gå och lägg dig! Kram!

      Gilla

Lämna en kommentar